Och så var det 1: maj med kyla blåst och småregn. Eftersom Saga inte tycker om när man borrar hemma så skulle hon och jag gå till Stadsparken och titta på ankorna. Saga tyckte inte alls om ankorna så hon ville inte ens titta på dem. Stora hundar däremot gick bra. Det gick också bra med glass. Vi mötte inte våren men i gengäld mötte vi familjen Persson och Frida hade svårt för att välja ut något av sitt lördagsgodis till Saga.

Stadsparken var ganska så bra i iordningställd fast någon hade roat sig med skumbad i den fina fontänen och tulpanerna blommade för fullt.

Det allra finaste som hände denna 1:a maj var att jag fick vicka lite på Viktors allra första lösa tand.